Den stora partikeldelningen: は kontra が (Ämne mot subjekt / Gammal information mot ny)

Mental modell: Tavelramen kontra strålkastaren

Ingen skillnad i japansk grammatik väcker mer funderingar än は (wa) och が (ga). Men i grunden vilar skillnaden på en tydlig visuell metafor:

• は (Tavelramen / Scengolvet): När du sätter dit は bygger du en bred ram kring ett ämne. Du tar ett steg tillbaka och säger till lyssnaren: ”Vad gäller allt inom den här ramen... här kommer beskrivningen.” Tyngdpunkten i meningen ligger på det som kommer efter は.

• が (Den intensiva strålkastaren): När du sätter dit が riktar du en skarp teaterspotlight mot ordet precis före. Du förkunnar: ”Bland alla tänkbara alternativ är det JUST DEN HÄR som är aktören!” Tyngdpunkten ligger på ordet precis före が.

Jämför dessa två klassiska meningar: - 私は田中です。 (”Vad mig anbelangar heter jag Tanaka.”) → Fokus ligger på namnet Tanaka. - 私が田中です。 (”Det är jag som är Tanaka!”) → Någon kliver in och ropar ”Vem är Tanaka?”. Du kliver fram: fokus ligger på jag.

Informationsteori: Känd information kontra ny information

I språkteori skiljer man på delad kontext (gammal info) och färska upptäckter (ny info):

• Känd information tar は: Föremål som redan har nämnts, allmänna sanningar eller talaren själv tar naturligt は: 月は綺麗ですね。 (”Månen är vacker, eller hur?” — månen är delad visuell verklighet).

• Färska upptäckter tar が: När du tittar ut genom fönstret och ser ett plötsligt fenomen, eller när en ny figur introduceras i en saga, används が:
• 雨が降っています！ (”Det regnar!” — direkt sensorisk observation).
• 昔々、おじいさんが住んでいました。 (”Det var en gång en gammal man...” — ny figur introduceras med が; i nästa mening blir han おじいさんは...).

Järnregler för frågor och svar

• Frågeord i subjektsställning tar ALLTID が: Ord som 誰 (dare, vem) och 何 (nani, vad) representerar det okända. Något okänt kan inte vara ett etablerat ämne, så de kan ALDRIG ta は:
• 誰が来ましたか。 (”Vem kom?” — aldrig *誰は来ましたか).
• 何が起こったんですか。 (”Vad har hänt?” — aldrig *何は).

• Svaret matchar med が: Eftersom frågan efterlyste den specifika aktören måste svaret rikta strålkastaren mot svaret: 田中さんが来ました。 (”Det var Tanaka som kom.”)

Bisatser: Här härskar が

Inuti bisatser (relativsatser som beskriver substantiv, eller satser före とき, から, ので) är partikeln は förbjuden, eftersom en bisats inte kan sätta scenen för hela huvudsatsen:

• 私が買った本 (”Boken som jag köpte” — aldrig *私は買った本).
• 雨が降ったとき、家にいました。 (”När det regnade var jag hemma”).

Kontrasterande は

När は ersätter partiklar som を skapar det automatiskt en skarp kontrast: 肉は食べますが、魚は食べません。 (”Kött äter jag [vad gäller kött, ja], men fisk äter jag inte.”)