Uttal: じ, ご och takten i ん

Mental modell: Japanskans metronomtakt (Moratiming)

Västerländska språk som svenska och engelska styrs av betoning: vissa stavelser är långa och kraftiga medan andra komprimeras till bråkdelar av en sekund.

Japanskan fungerar helt annorlunda: den är morastyrd. Föreställ dig en mekanisk metronom som tickar med absolut jämna slag: tick, tick, tick, tick. Varje enskilt kana-tecken tar upp precis lika mycket tid.

Rytmprovet: Den självständiga takten i ん

Tecknet ん är inte bara en konsonant i slutet av en stavelse. Det har ett eget fullvärdigt metronomslag.

• Räkna taktslagen:
• 日本(にほん) = 3 takter: に - ほ - ん
• 日本人(にほんじん) = 5 takter: に - ほ - ん - じ - ん
• 韓国(かんこく) = 4 takter: か - ん - こ - く
• ロンドン = 4 takter: ロ - ン - ド - ン

Om en svensktalande uttalar ”nihonjin” som tre snabba stavelser låter det stressat och onaturligt för en japan. Ge ん dess eget fulla taktslag!

Kamelonten: Hur ん anpassar sig automatiskt

Munnen formar automatiskt om ljudet i ん beroende på vilken bokstav som kommer efter:

• Form 1: Stängda läppar [m] (före /m/, /b/, /p/): När ん står framför läppljud övergår det naturligt i ett m-ljud:
• 新聞(しんぶん) (uttalas shimbun)
• 散歩(さんぽ) (uttalas sampo)
• Form 2: Tungan mot tandvallen [n] (före /t/, /d/, /n/, /r/): Framför dentala ljud blir det ett rent n:
• 反対(はんたい) (uttalas hantai)
• 案内(あんない) (uttalas annai)
• Form 3: Tungan mot svalget [ŋ] (före /k/, /g/): Framför gomljud blir det som svenskans ng-ljud i ”kung”:
• 天気(てんき) (uttalas tengki)
• 漫画(まんが) (uttalas mangga)
• Form 4: Öppen nasal vokal [ɴ] (i slutet av ord): I slutet av ord hålls munnen lätt öppen medan luften vibrerar genom näshålan:
• 本(ほん) (bok) · ペン (penna)

Uttal av じ

• Platt tunga och avslappnade läppar: Engelskt ”j” i ”jump” rundar läpparna kraftigt. Japanskt じ vilar tungbladet platt mot hårda gommen med helt avslappnade läppar, mycket likt början på ordet ”djur” eller engelska ”jeans”.

Uttal av ご (Hårt g)

• Alltid hårt g: ご uttalas alltid med ett hårt g-ljud som i svenskans ”godis” eller ”gott”—aldrig mjukt som i ”göra” eller engelskans ”gem”.
• Klassiskt nasalt g (Bidakuon): I traditionell Tokyo-dialekt mjukas ett ご inuti ett ord (som 卵(たまご)) ofta upp till ett mjukt ng-ljud (tamango). Båda sätten är fullt korrekta.