Tidpunkt och sammanhang: 〜時 (När och vid den tid då...)
Anger den tidsmässiga bakgrunden: ”när” eller ”vid den tid då något inträffar”. Bemästra den avgörande skillnaden mellan ordboksform (före handlingen) och dåtid (efter handlingen).
Uttrycka när / vid tidpunkten (~時)
hima na toki, ongaku o kikimasu
När jag är ledig lyssnar jag på musik.
Före handlingen (Ordboksform + 時) vs efter handlingen (Ta-form + 時)
Mikro-skifte日本へ行く時、切符を買いました。
När jag skulle åka till Japan köpte jag en biljett.
Handlingen sker innan målet nås.
Exempelmeningar

När jag var barn lekte jag ofta ute.
Mental modell: Tidskapseln
Substantivet 時 (toki) betyder i grunden ”tid”, ”ögonblick” eller ”tillfälle”.
Grammatiskt gör substantivstatusen att strukturen blir ytterst logisk: satsen som står före 時 fungerar som en beskrivning av vilken specifik tidpunkt du syftar på: [Beskrivande sats] + とき, [Huvudhändelse]
Bokstavligen: ”Vid tidpunkten för [A], inträffar [B].”
Den avgörande tidsaspektfällan: Grundform kontra dåtid
Här finns en av de mest berömda grammatiska fallgroparna i japanska: Ska verbet före とき stå i ordboksform eller i dåtidsform (た-form)?
Regeln avgörs av huruvida handlingen före とき var redan slutförd när huvudhändelsen ägde rum:
- 1. Ordboksform (Handlingen ännu INTE slutförd vid huvudhändelsen): 日本へ行くとき、カメラを買いました。
- Betydelse: Före ankomsten till Japan (hemma eller i taxfreebutiken före avresan) köpte jag en kamera.
- Resan till Japan hade ännu inte ägt rum när kameraköpet gjordes!
- 2. Dåtidsform た (Handlingen REDAN slutförd vid huvudhändelsen): 日本へ行ったとき、カメラを買いました。
- Betydelse: Efter ankomsten till Japan (på plats i Tokyo eller Akihabara) köpte jag en kamera.
- Handlingen att resa till Japan var redan avklarad när köpet genomfördes!
Lägg märke till att slutverbet (買いました) står i dåtid i BÅDA meningarna! Verbet före とき anger relativ tidsföljd, inte hela meningens tempus.
Anslutningsregler för olika ordklasser
Att ansluta till とき följer vanliga regler för substantivbestämning:
- Verb:
- Icke-dåtid: 寝るとき、「おやすみ」と言います。 (”När jag ska sova säger jag god natt.”)
- Dåtid: 起きたとき、雨が降っていました。 (”När jag vaknade regnade det.”)
- い-Adjektiv: Direktanslutning i grundform:
- 寂しいとき、音楽を聴きます。 (”När jag känner mig ensam lyssnar jag på musik.”)
- な-Adjektiv (Den obligatoriska な-bryggan!): Måste behålla な:
- 暇なとき、本を読みます。 (”När jag är ledig läser jag böcker” — aldrig
*暇とき)
- Substantiv (Den obligatoriska の-bryggan!): Måste ha partikeln の:
- 子供のとき、よく川で泳ぎました。 (”När jag var barn simmade jag ofta i floden” — aldrig
*子供とき)
Toki kontra Tara: Vad är skillnaden?
Båda kan översättas med ”när”, men deras fokus skiljer sig åt:
- 〜とき: Fokuserar på en tidsram eller bakgrund: ”Vid det tillfälle då X inträffar...”
- 〜たら: Fokuserar på ett villkor eller en utlösande faktor: ”När väl X har hänt, DÅ sker genast Y!”
I dialog
- ATalare A
暇な時、何をしますか。
Vad gör du när du är ledig?
- BTalare B
暇な時は、よく音楽を聴きます。
När jag är ledig lyssnar jag ofta på musik.
Tidsram etablerad med とき
Snabbkoll
Du köpte en souvenir i Tokyo EFTER att du hade anlänt till Japan. Vilken mening uttrycker denna tidsaspekt korrekt?
