Gissa artigt eller be om medhåll (でしょう / だろう)

Tankemodellen: Artig buffertzon mot tvärsäkerhet

I japansk kommunikation kan det uppfattas som abrupt och hårt att påstå obekräftade saker med absolut säkerhet (です). Om du inte är hundra procent säker, eller om du vill lämna utrymme för motpartens tankar, skapar でしょう en artig buffert: ”det är nog så” eller ”jag antar”.

• 明日は雨が降るでしょう: ”Imorgon regnar det nog.” (Saklig förmodan).
• 田中さんはまだ会社にいるでしょう: ”Tanaka är nog kvar på kontoret.”

Två tonfall med helt olika innebörd

Precis som med ね förändrar tonkurvan på でしょう innebörden totalt:

• 1. Fallande tonfall (でしょう↘): Saklig artig förmodan (ca 70–80 procents sannolikhet).
• Används i väderprognoser, nyheter och artiga professionella antaganden.
• 午後から晴れるでしょう: ”Det klarnar förmodligen upp under eftermiddagen.”
• 2. Stigande tonfall (でしょう↗): Söker bekräftelse eller medhåll.
• Fungerar som en artig bekräftelsefråga: ”Eller hur? Visst är det så?”
• あなたもそう思うでしょう？: ”Du tycker väl också det?”

Den vardagliga tvillingen: だろう

でしょう är den artiga formen. Dess vardagliga och sakliga motsvarighet är だろう:

• Vardagstal bland vänner (särskilt vanligt i manligt talspråk): 明日は雨だろう (”Det regnar nog imorgon”).
• Egna funderingar (inre monolog): どうしてだろう (”Varför är det så, tro?”).
• Sakprosa och journalistik: 今後も増加するだろう (”Det kommer troligen att öka även framöver”).

Kopplingsregler: Fällan med det borttappade だ

Var noga med hur olika ord kopplas till でしょう:

• Verb (grundform): Kopplas direkt.
• 行くでしょう (går nog), 来ないでしょう (kommer nog inte).
• い-adjektiv — Grundform: Kopplas direkt.
• 高いでしょう (är nog dyrt), 寒くないでしょう (är nog inte kallt).
• Substantiv och な-adjektiv: Stryk den bejakande kopulan だ före でしょう!
• Substantiv: 学生でしょう (ALDRIG *学生だでしょう).
• な-adjektiv: 静かでしょう (ALDRIG *静かだでしょう).

Den sociala fällan: ”Vad var det jag sa!”

När でしょう！？ sägs i ledigt tonfall med kraftigt stigande intonation och ett leende förvandlas det till ett triumferande: ”Vad var det jag sa!”

Det fungerar utmärkt när man skojar med kompisar, men att säga でしょう？ med kaxigt stigande ton till en lärare, kund eller chef uppfattas som arrogant och respektlöst. Håll tonen neutral i formella sammanhang.