Uttrycka personlig önskan: 〜たい (Att vilja göra / Inre tillstånd som adjektiv)

Mental modell: Att förvandla en handling till ett adjektiv för inre tillstånd

I svenskan uttrycker vi önskan med hjälpverbet ”vill” (”Jag vill gå”). I japanskan använder man inte något separat hjälpverb.

I stället omvandlar ändelsen 〜たい verbet i grunden till ett い-adjektiv:

• Att vilja göra något betraktas som en inre subjektiv upplevelse (precis som att frysa, svettas eller vara trött).
• Precis som 寒い(さむい) (”kall”) är sammansättningen 行きたい(いきたい) (”vill gå”) ett självständigt predikat.
• När du lägger till です (行きたいです) fungerar det inte som en grammatisk kopula — det är enbart en artighetsbuffert för lyssnarens skull.

Bildning från verbets artighetsstam (連用形)

Stryk ます från den artiga presensformen och lägg till たい:

• Grupp 2 (Ichidan / ru-verb): Stryk る och lägg till たい: 食べる(たべる) → 食べます → 食べたい (”vill äta”) · 見る(みる) → 見ます → 見たい (”vill se”) · 起きる(おきる) → 起きたい (”vill vakna”).

• Grupp 1 (Godan / u-verb): Byt sista u-ljudet mot i-steget och lägg till たい: 飲む(のむ) → 飲みます → 飲みたい (”vill dricka”) · 行く(いく) → 行きます → 行きたい (”vill gå/åka”) · 話す(はなす) → 話します → 話したい (”vill prata”) · 買う(かう) → 買います → 買いたい (”vill köpa”).

• Oregelbundna verb: する → します → したい (”vill göra”) · 来る(くる) → 来ます(きます) → 来たい(きたい) (”vill komma”).

Valet av partikel: を eller が

När ett transitivt verb tar たい kan objektet markeras med antingen を eller が:

• Med が: 水が 飲みたいです。(みずが のみたいです。) Betraktar 飲みたい som ett adjektiv som beskriver substantivet. Lyfter fram själva vattnet som föremål för begäret: ”Det är vatten jag vill ha.” Traditionellt, naturligt och uttrycker stark längtan.

• Med を: 水を 飲みたいです。(みずを のみたいです。) Fokuserar på själva handlingen att dricka. Behåller den vanliga objektsmarkören を: ”Jag vill utföra handlingen att dricka vatten.”

Båda alternativen är helt korrekta i modern japanska. I vardagligt talspråk blir を allt vanligare, medan が behåller en nyans av rent fysiskt sug.

De fyra böjningskvadranterna

Eftersom ett たい-verb nu fungerar som ett vanligt い-adjektiv böjs det genom att stryka い:

• Jakande nutid: 行きたいです(いきたいです) (”jag vill åka”) · Vardagligt: 行きたい
• Nekande nutid: 行きたくないです(いきたくないです) (Formellt: 行きたくありません) (”jag vill inte åka”) · Vardagligt: 行きたくない
• Jakande dåtid: 行きたかったです(いきたかったです) (”jag ville åka”) · Vardagligt: 行きたかった
• Nekande dåtid: 行きたくなかったです(いきたくなかったです) (Formellt: 行きたくありませんでした) (”jag ville inte åka”) · Vardagligt: 行きたくなかった
• Bindeform (te-form): 行きたくて(いきたくて) (”jag ville åka, och därför...”)

Förstapersonens monopol och vanliga fällor

• Fälla 1: Sinnesintegritet (Tredje persons önskan): I japansk kultur kan du inte uttala dig tvärsäkert om någon annans inre känslor. Att säga *田中さんは日本に行きたいです låter tankeläsande och klumpigt! För att beskriva andras önskningar använder du observerbara tecken:
• Synligt begär: 田中さんは日本に行きたがっています。(たなかさんは にほんに いきたがっています。) (”Tanaka visar tydliga tecken på att vilja åka till Japan.”)
• Hörsägen: 行きたいそうです(いきたいそうです) (”Jag hörde att hen vill åka.”)
• Direkt citat: 行きたいと言っていました(いきたいと いっていました) (”Hen sade att hen ville åka.”)

• Fälla 2: Den klumpiga inbjudan: Bjud aldrig in en gäst, lärare eller kund genom att fråga 何を食べたいですか eller 来たいですか! Att fråga rakt ut om någons inre impulser upplevs som påfluget. Använd i stället artiga inbjudningar: 〜ませんか (”Vill du inte följa med?”) eller 〜いかがですか (”Vad sägs om...?”).

• Fälla 3: たい kontra ほしい: たい fäster uteslutande vid verb (handlingar du vill göra: 食べたい). ほしい fäster uteslutande vid substantiv med partikeln が (konkreta saker du vill ha: 新しい本がほしい). Säg aldrig *寿司を食べほしい!