すみません som tack: Den ursäktande tacksamhetens psykologi

Mental modell: Omtanken om andras besvär (Meiwaku)

I västerländska språk är tacksamhet ensidig: om någon håller upp hissdörren eller plockar upp en vante du tappat säger du bara ”Tack!”

I det japanska samhället väcker en oväntad tjänst dock en djup kulturell reflex: den djupa insikten om att den andra personen har ansträngt sig, lagt ner tid eller haft besvär (迷惑(めいわく) (besvär / omak)) för din skull.

Ordet すみません härstammar ordagrant från verbet 済まない(すまない) (oavslutat / oroligt):

• ”Mitt samvete kan inte slå sig till ro förrän jag har uppmärksammat det besvär du gjorde dig för mig.”
• När du säger すみません säger du i själva verket: ”Tack för din vänlighet, och förlåt att jag orsakade besvär!”

Japanskans tre vanligaste användningsområden

すみません är den japanska vardagskommunikationens schweiziska armékniv:

• 1. Ursäkta mig (Påkalla uppmärksamhet): Ropa på kyparen på en restaurang eller be om plats på tåget: すみません、注文 お願いします。(すみません、ちゅうもん おねがいします。) (”Ursäkta, vi vill beställa!”).
• 2. Förlåt (Mindre ursäkt): Råka stöta till någons axel eller trampa någon på foten: あっ、すみません！ (”Oj, förlåt!”).
• 3. Tack (Ursäktande tacksamhet): När någon håller upp en dörr, lämnar sin sittplats eller plockar upp något du tappat: あっ、すみません！ (”Åh, tack så mycket [och förlåt besväret]!”).

Att välja mellan すみません och ありがとうございます

Modersmålstalare väljer ord utifrån hur situationen uppstod:

• Oombedd, spontan hjälp (すみません): När en främling håller hissdörren eller plockar upp ditt paraply tog de på sig extra besvär. すみません är det naturligaste, ödmjukaste svaret.
• Förväntad hjälp, presenter eller service (ありがとうございます): När en kollega ger dig en present, kassörskan ger dig växeln eller en lärare svarar på en fråga finns inget oönskat besvär. Använd ありがとうございます.
• Den perfekta kombinationen: Att sätta ihop båda orden är det allra artigaste och varmaste: あっ、すみません！ありがとうございます！ (”Åh, tack så hemskt mycket, förlåt besväret!”).